En person eller en grupp av individer med alias Satoshi Nakamoto grundade år 2009 den digitala, virtuella och anonyma valutan Bitcoin. Valutan skapas genom att lösa svåra matematiska ekvationer som kräver hög datorprestanda. Bitcoin-systemet är designat så att det inte kan skapas mer än 21 miljoner Bitcoin. Anledningen till detta begränsade system är bland annat att hindra centrala myndigheter från att introducera ny valuta in i systemet. De flesta som köper Bitcoins köper dessa via särskilda plattformar av en tredje part. I utbyte mot Bitcoin används vanliga, konventionella valutor så som euro och dollar. En stor del av Bitcoin-handeln sker i Kina och övriga Asien. Sedan valutan introducerade år 2009 har dess värde ökats kraftigt och den fluktuerar ständigt. Det kan vara värt att nämna att den som investerade fem dollar i Bitcoins för sju år sedan nu är ungefär fyra miljoner dollar rikare.
Trots de lukrativa avkastningarna är valutan dock av underjordisk karaktär och är generellt sätt inte anpassat till dagligvaruhandel med vissa undantag. Bitcoin används helt digital och det behövs varken ett bankkonto eller ID. En konsekvens av denna anonymitet är att många olagliga transaktioner äger rum. Dess system är således lämpat för kriminella individer och organisationer. Eftersom valutan inte lagras på en fysisk plats, skapas det problem för rättssystemen att frysa samt omhänderta Bitcoin från individer som använder valutan till olagliga ändamål, som exempelvis droghandel, barnpornografi och vapenhandel. Vidare är det svårt att spåra transaktionerna i det krypterade systemen, till skillnad från vanliga banker som utför sina tjänster i spårbara, reglerade och standardiserade miljöer.
Trots att systemet i många fall används till kriminella aktiviteter, finns det möjlighet att använda det i vanliga, lagliga situationer, till exempel för att köpa cocktail på Manhattan, cupcakes i San Fransisco. Det är viktigt att vara försiktig med att investera alldeles för mycket pengar i Bitcoin. Förutom att valutan är av underjordisk karaktär, kan Bitcoin även vara en spekulationsbubbla. För det första, av en konsekvens av de många olagliga aktiviteterna som valutan används till, kan myndigheter i olika länder kräva att affärsverksamheter helt ska sluta med Bitcoin som betalningssystem. En valuta som inte går att använda för diverse lagliga transaktioner blir på så sätt inte ett så attraktivt investeringsalternativ och värdet av valutan sjunker rimligen därefter.
En andra anledning till ett potentiellt sjunkande värde av Bitcoin kan vara konkurrens av nya digitala valutor. Idag finns det över 800 digitala valutor. Ett exempel på en virtuell valuta som är på frammarsch är Etherum.